Från målare till vårdbiträde

När Filip fick jobbet som vårdbiträde i Attendos hemtjänst i Falun var han bara 19 år.

– Jag hade provat att jobba på ett måleri och som lagerarbetare men det kändes inte rätt för mig. Jag kände starkt att jag ville göra något där jag kan hjälpa människor och känna att jag är behövd.

Under uppväxten hade han nära kontakt med farföräldrarna och sin faster, som satt i rullstol och behövde mycket assistans.

– Det är egentligen först nu jag inser att det kan ha påverkat mig. Att få stödja en annan människa kommer naturligt för mig.

Han sökte sig till Attendos hemtjänst i Falun och fick börja som timvikarie. Nu, ett år senare har han fast anställning och känner att han hittat rätt.

– Jag stortrivs och har utvecklats jättemycket. Det är den sociala biten som är det viktiga, att prata med kunderna och visa att man finns där för dem.

Filip beskriver sig själv som social, om än tyst och försiktig innan han lärt känna sin omgivning. För honom har jobbet i hemtjänsten blivit roligare i takt med att han lärt känna kunderna.

– Jag är alltid taggad att träffa kunderna, de är som mina kompisar. Att få prata med någon som har mycket livserfarenhet och som upplevt så mycket är verkligen spännande säger han.

Jag är alltid taggad att träffa kunderna, de är som mina kompisar. Att få prata med någon som har mycket livserfarenhet och som upplevt så mycket är verkligen spännande.

Filip Andersson

Vårdbiträde

Tillför andra perspektiv från sin generation

Att Filip är yngre än sina arbetskamrater ser han som en fördel i kontakten med äldre.

– Jag tror det är bra med blandade åldrar på alla arbetsplatser. Även om jag inte är lika erfaren som mina kollegor kan jag tillföra nya perspektiv från min generation. Kunderna brukar fråga hur gammal jag är och jag får ofta hör att jag är jämnårig med deras barnbarn, säger han.

Den goda sammanhållningen på jobbet är viktig för Filip.

– Jag har världens bästa kollegor. Ända sedan jag började har jag känt deras stöd och de har varit bra förebilder i jobbet.

Av allt att döma är det ömsesidigt. Under hösten nominerades han till omsorgshjälte av kollegorna och tog hem titeln ”Årets omsorgshjälte i region hemtjänst norr”. Det kom som en fullkomlig överraskning för honom.

– Jag har aldrig vunnit något och inte fått något diplom sedan jag gick i lågstadiet. Att jag blev omsorgshjälte var verkligen överraskande. Det värmer i hjärtat att någon annan tycker att jag gör ett bra jobb.