Alzheimers sjukdom

Orsaken till Alzheimers sjukdom är fortfarande okänd, men det verkar som om en förändrad omsättning av ett äggviteämne som kallas för beta-amyloid är en viktig komponent vid sjukdomsutvecklingen. Symptomen kommer oftast smygande och sjukdomsförloppet är långsamt.

Det är svårt att fastställa den exakta tiden sjukdomen slår till. Man brukar få svårigheter att utföra vardagliga uppgifter och blir glömsk. Tidsuppfattning, språk och andra kognitiva förmågor försämras. Andra vanliga symptom är ångest och oro. Beteendeförändringar, hallucinationer och vaneföreställningar är också symptom.

Sjukdomen kan pågå under 4-10 år, och ibland till och med ännu längre. Förloppet går inte att hindra, däremot kan symptomen lindras i tidig fas. Ju mer hjärnan skadas desto svårare blir det att utföra vardagliga sysslor. Sjukdomen leder slutligen till döden och det finns ännu inga botmedel.

Hög ålder är den överlägset största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom. Efter 65 år ökar sannolikheten att insjukna betydligt. Ärftlighet är en annan riskfaktor, alltså har någon med en alzheimersjuk förälder en förhöjd risk att insjukna. Utbildningsnivå, blodtryck och diabetes påverkar också risken.

Symtomen kommer oftast smygande. Här är fem tidiga tecken att vara uppmärksam på: 

• Du glömmer nyss sagda saker eller upprepar frågor. 

• Du har svårt att hitta rätt ord eller att följa ett samtal. 

• Du tappar bort saker eller går vilse i kända miljöer. 

• Du får svårare att planera eller ta beslut. 

• Du känner dig mer orolig, nedstämd eller drar dig undan.

Med tiden blir det svårare att klara vardagen. Du som drabbad kanske får svårt att laga mat, betala räkningar eller hålla reda på tider. Det är också vanligt med beteendeförändringar, oro eller ångest. Vissa får hallucinationer eller vanföreställningar.

Alzheimers sjukdom pågår ofta i 8–10 år, ibland längre. Förloppet går inte att stoppa, men det finns behandling som kan lindra symtomen, särskilt i början. Ju mer hjärnan påverkas, desto mer stöd behövs i vardagen.  
 
Som närstående påverkas du också. Det är vanligt att känna oro, sorg eller stress. Det är viktigt att be om stöd både från vården och andra i liknande situation. Många kommuner erbjuder anhörigstöd, samtal eller avlösning i hemmet.

Ålder är den största riskfaktorn. Efter 65 års ålder ökar risken tydligt. Har du en förälder med sjukdomen är risken något högre. Forskning visar också att livsstilsfaktorer spelar roll. Till exempel högt blodtryck, diabetes, rökning och låg fysisk aktivitet. 

Vad är skillnaden mellan Alzheimers och demens? 
Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar. Alzheimers är den vanligaste. 
 
Kan yngre få Alzheimers? 
Ja, det är ovanligt men förekommer. Det kallas då för tidig Alzheimers. 
 
Vad ska jag göra om jag misstänker Alzheimers? 
Ta kontakt med vården. En utredning börjar ofta med ett samtal hos en läkare och ett minnestest. Ibland kompletteras det med provtagning eller röntgen. Ju tidigare du får en diagnos, desto större möjlighet att planera, få rätt stöd och bromsande behandling. 
 
Kan man förebygga sjukdomen? 
Det går inte att helt förebygga Alzheimers, men goda vanor kan minska risken. Till exempel fysisk aktivitet, socialt umgänge, sund kost och att hålla hjärnan aktiv. 
 
Finns det medicin mot Alzheimers? 
Det finns läkemedel som kan bromsa symtomen en tid, särskilt i början av sjukdomen. De botar inte, men kan göra vardagen lite lättare. Behandling bestäms av läkare efter en utredning. 
 
Hur ser ett vanligt sjukdomsförlopp ut? 
Sjukdomen börjar ofta med glömska och andra kognitiva svårigheter. Efter hand blir det svårare att klara vardagen själv. I slutet av sjukdomen behövs ofta omfattande omsorg och omvårdnad.