Gemenskap på Attendo Kantarellvägen
Karin, Margit och Margareta berättar om hur det är att bo på Attendo Kantarellvägen. "Vi blir så bra omskötta och det är så underbar personal här."
Det är ett härligt gäng som är samlat vid frukostbordet. Tidig morgon och på Attendo Kantarellvägen i Åkersberga råder det god stämning. Gröt, mackor, fil, kaffe, juice och annat som hör morgonrutinerna till, växlas så småningom över till bullar, kakor och frukt. En ny dag tar sakteliga sin början på äldreboendet.
Alla runt bordet bor på samma våning och känner varandra ganska bra vid det här laget. Här sitter till exempel Karin och njuter av lugnet. Ursprungligen från Bromma/Ålsten och således 100% stockholmstjej. Bordsgrannen Margit har blivit extra mycket kompis.
– Vi gillar varandra bra och umgås en del. Vi brukar bland annat vara med på gympan tillsammans och det är jättekul. Det är ju nyttigt för hela kroppen att få röra på sig, så det är vi med på. Och så gör vi det till musik, säger Karin.
Starka personligheter
Tongivande vid bordet är damerna. Ett gäng starka personligheter med spännande förflutet. Margit är född och uppvuxen i Umeå och att komma upp på morgonen är ingen match för henne.
– Jag var folkskollärare i Umeå så jag har passat tider hela livet. Det var ett fantastiskt roligt yrke och jag hade så roligt med ungarna. Det var barn i 11-årsåldern och uppåt och jag hade ensam alla ämnen så det gällde att hålla sig à jour och alltid ligga steget före. Dessutom såg jag till att de inte titulerade mig ”Fröken”, utan att de skulle använda Margit och kalla mig för
du, säger Margit.
Lite senare till bordet men icke desto mindre glad och pigg på frukost, kommer Margareta, även hon med rötter något längre norrut.
– Jag bodde och jobbade i Täby i många år men jag kommer ursprungligen från Vännäs i Västerbotten. En plats som ligger tre mil utanför Umeå – där Vindelälven och Umeälven möts. Jag var max 20 år när jag flyttade därifrån och i Täby jobbade jag som ekonomiföreståndare på ett storköksföretag. Det var bra och trevligt på alla sätt. Hit flyttade jag för cirka ett halvår sedan, säger Margareta och fortsätter:
– Vi trivs bra här och det är lugnt och skönt. Det är bra rum, man sover gott och det är lagom stort. Det finns alltid någon att prata med om man vill och behöver och man kan alltid dra sig tillbaka till sitt eget närhelst man vill. Personligen tycker jag om att måla och det har jag gjort mycket i livet. Jag har alltid skapat och jag har målat såväl akvarell som olja och akryl.
– Även jag har faktiskt skapat en del, men det var mest med penna – blyerts och kol. Jag gillar att avbilda och rita. Jag provade med olja en gång men det blev helt enkelt för kladdigt tyckte jag, säger Margit.
Kultur & Nöje
Likt många andra av Attendos äldreboenden är Kantarellvägen ett så kallat livsstilsboende och här är det Kultur & Nöje som ska få lite extra utrymme i vardagen och i de aktiviteter som görs och erbjuds.
– Inte sällan tar vi oss till exempel ner till Länsmansgården här på hörnet, det är ett fint utflyktsmål som även inrymmer Österåkers konsthall. Då blir det både fika och annat mysigt. Det är faktiskt inte längre än att man kan gå men på vägen hem är det uppförsbacke och då suger det lite i benen. Där är ju utställningar, konst och hantverk och lite av varje och det finns en hel
del fina saker till salu också, filtar och annat, säger Margit.
– Ofta går vi tillsammans och då följer kanske Fifi eller Sandra från personalen med. Sommaren inbjuder ju såklart extra mycket till besök när det är lite fint väder. Men det är väl öppet nu på vintern också och det är inte
osannolikt att det blir lite julmarknad där. Det kan bli mysigt, säger Karin.
Nöjda damer
Det blir ett fint samtal om dagarna på äldreboendet och för flera vid bordet har flytten till Kantarellvägen blivit den första kontakten med Attendo.
– Jag hade ingen relation till företaget innan, men det visade sig vara riktigt bra och lyckosamt att komma hit. Vi blir så bra omskötta och det är så underbar personal här. Det är bra och varierad mat, gott bemötande, fin miljö ute och inne. Vi har en god relation både med varandra och med personalen, så det känns nästan ibland som att vi är en liten familj, säger Margareta.